Explosionsskyddsdokumentet: vad måste det innehålla enligt ATEX?

Ett explosionsskyddsdokument ska visa att riskerna för explosiv atmosfär är bedömda, att områdena är klassade i zoner och att skyddsåtgärderna finns på plats. Vad det måste innehålla beror på vad som hanteras, eftersom två svenska föreskrifter delar upp området [2] [3].

Vilken föreskrift gäller?

AFS 2023:10 reglerar enligt 9 kap. 2 § all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för explosionsfarlig miljö som beror på damm. Den gäller även vätskor med flampunkt över 100 °C, oavsiktligt bildade brandfarliga gaser och fordon i explosionsfarliga miljöer, men inte hantering av brandfarliga vätskor och gaser [2]. Den hanteringen regleras av SRVFS 2004:7, som utfärdades av Statens räddningsverk och vars definition av explosiv atmosfär bara omfattar gas, ånga och dimma (2 §) [3].

Damm ligger därför utanför SRVFS. Myndigheten för civilt försvar (MCF) bekräftar att riskområden som orsakas av annat än brandfarliga gaser och vätskor, till exempel damm, omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter [4]. AFS 2023:10 utgår dessutom från att allt som kan förekomma som damm kan bilda explosiv atmosfär, tills en undersökning har visat motsatsen (12 §) [2].

Vad direktivet kräver

Artikel 8 anger att dokumentet särskilt ska visa att explosionsriskerna har fastställts och bedömts, att lämpliga åtgärder kommer att vidtas, vilka områden som har klassificerats i zoner och att arbetsplatsen och utrustningen utformas, används och underhålls på ett säkert sätt. Dokumentet ska utarbetas innan arbetet påbörjas och ses över vid väsentliga ändringar, utvidgningar eller omvandlingar [1].

Damm: AFS 2023:10

Explosionsskyddsdokumentet är sista länken i en kedja: undersökning (12 §), skriftlig riskbedömning (13 och 14 §§), zonklassificering i ett särskilt dokument (15 §) och verifiering av explosionssäkerheten före första idrifttagning (21 §). Dokumentet upprättas enligt 22 § innan arbetet påbörjas och ska minst innehålla uppgifter om:

• Att explosionssäkerheten har verifierats enligt 21 §
• Vilka explosionsrisker som förekommer
• Vilka områden som har klassificerats i zoner enligt 15 §
• Tryckavlastningszoner
• Vilka skyddsutrustningar och säkerhetsrutiner som behövs
• Rutiner för arbetstillstånd, underhållsarbete och tillfälliga stopp
• Vem som är samordningsansvarig och vad som ingår i ansvarsområdet
• Hur arbetsplats, utrustning, skyddssystem, personlig skyddsutrustning, material, varningsanordningar och utrymningsvägar används och underhålls säkert
• Rutiner för säker hantering av spill, läckage och brand

Saknat explosionsskyddsdokument kan leda till sanktionsavgift på 5 000 till 50 000 kronor, beroende på antalet sysselsatta [2].

Gas och vätska: SRVFS 2004:7

Föreskriften gäller hantering av brandfarliga gaser och vätskor där explosiv atmosfär kan uppstå. Kraven på dokumentation, ny bedömning, samordning och skyltning (6, 7, 9 och 10 §§) gäller yrkesmässig hantering. Verksamhetsutövaren ska dela in riskområden i zon 0, 1 och 2 och fastställa explosionsgrupp och temperaturklass (4 §). Dokumentationen (6 §) ska belysa åtta punkter: egenskaperna hos gasen eller vätskan, möjliga tändkällor, utrymmen, processer och utrustning (inklusive att ett strömavbrott inte ökar risken och att processer kan stängas av manuellt), områden som har förbindelse med riskområdet, instruktioner för arbete i explosionsfarlig miljö, instruktioner för spill, läckage och utsläpp, konsekvenserna om atmosfären antänds samt samordningsansvaret [3]. Enligt MCF gäller kravet på klassningsplan yrkesmässig verksamhet oavsett om hanteringen kräver tillstånd, och dokumentationen kan vara fristående eller en del av annan dokumentation [4].

Jämförelse

Paragrafhänvisningarna avser respektive föreskrift.

Jämförelsen bygger på föreskrifternas ordalydelse, och en avstämning med tillsynsmyndigheten kan vara klok i enskilda fall.

Verksamhet med både damm och gas

Där både brandfarlig vätska och brännbart damm förekommer gäller en föreskrift för varje ämnesgrupp. Direktivet tillåter att befintliga dokument kombineras [1], och enligt MCF kan dokumentationen vara en del av annan dokumentation [4]. Ett gemensamt underlag som hänvisar till rätt föreskrift för varje område är därför ett praktiskt upplägg. Dokumentet ska hållas aktuellt: enligt AFS 2023:10 uppdateras det innan ändringar av utrustning, rutiner, recept, råvaror eller organisation, och efter ett olycksfall eller allvarligt tillbud får arbetet inte återupptas förrän en ny riskbedömning visar att det går att utföra säkert (22 och 23 §§) [2]. SRVFS 2004:7 kräver ny bedömning inför väsentlig ändring eller utvidgning (7 §) [3].

Hur ProSa kan hjälpa

ProSa hjälper verksamheter med riskbedömning och zonklassning för gas, vätska och damm, och med att sammanställa explosionsskyddsdokumentet så att det möter både AFS 2023:10 och SRVFS 2004:7. Läs mer om vår riskanalys eller kontakta oss för en första dialog.

Slutsats

Kärnan är densamma i direktivet, AFS 2023:10 och SRVFS 2004:7: riskerna ska vara bedömda, områdena klassade i zoner och skyddsåtgärderna beskrivna innan verksamheten startar, och underlaget ska hållas aktuellt. Det som skiljer är vilken föreskrift som gäller: AFS 2023:10 för damm och SRVFS 2004:7 för hantering av brandfarlig gas och vätska.

Referenser:
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/EG av den 16 december 1999 om minimikrav för förbättring av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär, konsoliderad version 2007-06-27, artiklarna 3 till 9 och bilaga I. EUR-Lex.
[2] Arbetsmiljöverket, Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), 9 kap. Explosionsfarlig miljö, 1–2 och 11–23 §§, i kraft 1 januari 2025, konsoliderad version med ändringar till och med AFS 2025:1. Arbetsmiljöverket.
[3] Statens räddningsverk, Föreskrifter (SRVFS 2004:7) om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor, 2004. lagen.nu.
[4] Myndigheten för civilt försvar, Explosiv atmosfär, vägledning och kommentarer till SRVFS 2004:7, senast granskad 17 augusti 2026. MCF.